Plötsligt Är den överväldigande känslan där och ångestattacken är ett faktum!

Vad är det som händer med kroppen? Ena minuten har man hur kul som helst och känner hur adrenalinet pumpar i kroppen och nästa minut har det blivit för mycket och hjärnan fungerar inte längre.

I går var jag ute och åkte mountainbike med hela familjen och det var underbart. Det var fint väder vi körde en riktig mtb bana och jag njöt verkligen. Kände hur adrenalinet pumpade och det var bara underbart. Jag fick utmana mig själv, det var fysiskt jobbigt, vi var ute in naturen och hela familjen hade roligt tillsammans. Vad kan bli bättre…….

Jag önskar att jag skulle kunna få lite förvarning när det har blivit för mycket. Det började med att jag kände att kroppen var trött så jag hade lite mindre kontroll när jag cyklade i kurvorna och backarna. Helt ok, det kan väl vem som helst känna när man varit ute och cyklat i en timme. Men sen slutade hjärnan att fungera, jag tryckte på växelgrejen när jag skulle bromsa och tvärtom. Hjärnan funkade liksom inte längre. Sån tur var så var vi så gott som klara med banan och skulle bara cykla hem på vanliga vägar, så det löste sig utan olyckor.

Sen fortsatte det med att planerna förändrades när vi lämnat tillbaka cyklarna, så då gick jag verkligen in i min stress/ångest bubbla som kommer när jag blir överväldigad och det bara surrar i huvudet. Försöker hålla mig lugn och prata eftersom det inte bara är vi i familjen där, som alltid, inte visa något utåt.

Vi skulle inte längre bli upphämtade utan gå och ta något och äta och dricka och sedan gå hem. Det var ju en så trevlig marknad i staden på onsdagar och så många trevliga ställen som vi kunde äta på (har jag förresten sagt att vi är i Holland) och sen var det inte så jätte långt hem att gå.

Egentligen en mycket trevlig idee, som jag skulle gillat skarpt för ett antal år sedan, eller ett par månader sedan. Men idag var det 2 stora problem med denna ideen.

1. Planerna förändrades, inte alltid lika lätt att ställa om som jag önskat. Har alltid varit flexibel och gillat den delen av mig. Men nu klarar jag inte av det….
2. Kanske den allra viktigaste punkten. I den bilen som skulle komma och hämta oss att mina hörlurar! Har jag mina hörlurar så kan jag klara av det mesta. Ibland räcker det med hörlurarna är på för att stänga ute det mest påträngande ljuden och ibland behöver jag någon lugn meditativ/spa musik. Hörlurarna gör att jag kan gå in i mig själv och på något vis hitta lugnet. Ibland går det lättare än andra gånger.

Nu hade jag alltså inga hörlurar och vi började gå genom staden, där det också var marknad som jag sa. Ni kan förstå, mycket ljud, mycket människor, jag vill försöka för vi är ändå på semester med familjen (mannen och mina söner på 10 och 14). Vi börjar gå och närmar oss ett ställe där vi skulle kunna gå in och äta och jag bara krakelerar. Tårarna börjar rinna och hyper ventileringen är i full gång. Det känns så jobbigt på många sätt. 1. Jag vill bara bort därifrån 2. i de situationerna kan jag inte tänka och har svårt att säga vad jag vill 3. barnen är med…..

Men min man tar kommandot och barnen hänger på, vi börjar gå hemåt istället och bort från de stimmigaste gatorna. Jag går och håller min yngste son krampaktigt i handen och jag bara känner att han bara vill vara där för mamma. Han som precis klagade på att han var trött och ville ha något att äta fokuserar bara på att hålla mig i handen. Vi försökte ett ställe till som var riktigt lugnt för att se om jag kände att jag kunde sitta där, men det räckte att det var lite musik på och jag börja stressa upp mig igen.

Det slutade med att vi gick in i en matbutik och köpte något att och dricka och sedan gick vi hem. Jag lugnade ner mig mer och mer, även om ljudet av all trafik runt omkring mig var jobbig dert med, så lyckades jag fokusera på oss, det jag åt och drack och vi kom hem välbehållna.

Barnen klagade inte ett ljud

Jag vill inte behöver gå så långt, men jag vet inte hur jag ska göra för att stoppa det i tid. Ofta känns det som att allt är jättebra, jag har kul och mår bra och sedan helt plötsligt är det för mycket och den överväldigande känslan sätter igång mina ångestattacker. När man väl har hamnat där så är det så svårt att tänka. Från och med nu ska jag se till att jag alltid har mina hörlurar med mig, det är en sak som är säker.

Det är ju inte en longterm lösning, men för nu kan det nog hjälpa mig väldigt mycket. Framtill jag lyckas hitta var mitt lagom är………….

Finns det någon som har andra sätt för att lugna ner sig, jag är tacksam för all hjälp!